HÄLSA: I slutet av 70- och i början av 80-talet var det nästan bara kvinnor inom vården som sökte sig till olika terapibehandlingar. Anledningarna till detta var oftast att man bränt ut sig eller på något sätt råkat in i en krissituation som kunnat herrledas till arbetet.
Sedan började något att hända, och på mitteln av 80-talet blev det allt fler män som sökte sig till olika terapibehandlingar för att få hjälp med sina problem.
Dom flesta söker dock inte hjälp förrän problemen har gått för långt. Många tror förmodligen att dom kan lösa problemen själva, men oftast så är det betydligt svårare än så.
Måste varnas i tid!
Bland dom som idag är i 20-30-årsåldern har de psykiska problemen ännu inte börjat komma fram. Dessa problem dyker i vanliga fall inte upp förrän runt 40-45-årsåldern. Med anledning av detta, är det idag mycket viktigt att gå ut och informera både företag och ungdom inom dom yrken som berörs av dessa problem.
Mestadels ett arbetsproblem?!
I de flesta fallen, då man söker hjälp under sin krisperiod, går det i många fall att herrleda problemen till arbetssituationen.
Risken för att hamna i denna sists är givetvis olika från person till person, och från yrke till yrke, men man kan trots det utläsa vissa yrkesinriktningar bland dom som söker för sina problem.
Dom som idag berörs av denna problematik är oftast dom som arbetar inom data, mäklarkontor, finansbolag, annonsbyråer. Listan på olika yrkesgrupper kan givetvis göras mycket längre. Det är givetvis inte alla inom de olika grupperna som berörs, men det är dock allt för många för att låta det gå förbi obemärkt. Här några för- och nackdelar:
- Ett positivt tänkande hjälper upp situationen en hel del, men i vissa lägen har det nästan blivit en myt med positivt tänkande.
- Vissa är inställda på att övervinna sina problem på ett snabbt och effektivt sätt. En lösning som i ett senare skede kan leda till andra problem.
- Livet efter arbetstid betyder för dom flesta mer än bara att jobba och tjäna pengar, även om man till viss del givetvis ställer upp och hjälper till när det behövs. Här gäller det att inte jobba på konstant övertidsnivå, vilket vanligtvis försämrar ens stresstålighet. Detta kan i sin tur även leda till en ond cirkel, som totalt sett kan leda till någon form av kollaps.
- Vissa är sysselsatta med uppgifter där dom själva har svårt för att erkänna sina misstag.
Vissa absorberas totalt av sina arbetsuppgifter, till den milda grad att både familj, fritid och nöjen blir totalt betydelselösa.
Skyddsombud gick emellan
Den i en artikel berättade SDS en gång om ett skyddsombud som stängt en socialbyrå pga en rad brister. följande citeras ur den berörda artikeln:
”Så gott som samtliga anställda på sektionen visar tecken på utbrändhet. De har sömnrubbningar, lider av stress, är mycket infektionskänsliga, har ont i huvudet och är ofta sjukskrivna kortare tider. […] Sektionen ligger i en källare. Det läcker in avgaser från ett garage bredvid. I förhållande till den personal som arbetar i lokalerna finns det för få skrivbord, telefoner och skrivmaskiner.”
Vad kan man då utläsa av detta? Jo, att arbetsmiljön, tillgången till ”arbetsredskap”, personal i förhållande till sysslorna, oftast föranleder problem, som efterhand blir allvarligare och allvarligare.
Måste våga ta steget!
Dom som hamnar i en sådan här kris, behöver oftast omedelbar hjälp för att inte förvärra situationen. Oftast rör det sig om att våga att ta steget fullt ut att söka hjälp, samt byta jobb eller på något annat sätt själv försöka påverka det som orsakat situationen.
När man arbetar under hård belastning, medför det också att man oftast måste arbetar hårdare för att uppnå samma resultat som någon annan som inte arbetar under motsvarande belastning. Arbetsbelastningen beror oftast då på något av ovan nämnda.
En undersökning har gjorts avseende övertid i kombination med stress. Undersökningen bekräftade vad man trodde från början.
”De som var överansträngda hade jobbat mellan 600 och 1000 timmars övertid under en tvåårsperiod. De prioriterade jobbet framför familjen i högre grad än andra och deras hemsituation blev ofta ohållbar, ’trots att det rörde sig om jämställda killar och tjejer’. Känslan av otillräcklighet blev stor, många led av sömnproblem och orkade inte ens koppla av på fritiden. Känslan av olust och otillräcklighet gör det ännu svårare att hantera stress. Ett ekorrhjul, alltså.
Stressen resulterade i hög adrenalinutsöndring, som i sin tur resulterar i att fetterna fälls ut i blodet med ökad förkalkning och risk för hjärtinfarkt redan i 50-årsåldern som följd. Stress-symptomen sitter till och med kvar i kroppen efter en fyra veckors semester! Och mycket riktigt visar undersökningen också att prestationsförmågan försämras vid hög stress och att därmed även slutprodukten blir sämre.